Tjabba tjena bloggen!
Idag tänkte jag lägga upp en liten genomgång i hur man skriver om tillvägagångssätt och metod i en laboration.


1. Med talspråk
För att kunna genomföra det här experimentet använde vi en bil med hjul, bra! Vi monterade en bana som bilen med hjul kan åka på på en stång med en frågeteckensliknande krumelur. På den nedre änden av banan monterade vi ett stopp så att bilen inte skulle åka av banan och gå sönder. På den övre delen av banan satte vi fast en rörelsedetektor. Rörelsedetektorn kopplade vi in i en dator med ett grafritande program. I bilen fanns en mekanism med en stav som kunde skjutas ut. Om man sedan tryckte in en knapp på bilen så skjöts staven ut. Vi placerade bilen mot stoppet i banans ände som lutade neråt. Sedan var det dags att börja experimentet, kompisar! Vi startade rörelsedetektorn och skjöt iväg bilen med stavmekanismen, bra! Programmet i datorn ritade sedan upp en graf åt oss där vi kunde se bilens position på banan och hur lång tid som hade gått på experimentet.

2. Med korrekt språk
I experimentet användes en rak bana, en stång som banan fästes på med hjälp av ett fäste, fästet vinklades så att banan lutade, en Pasco rörelsedetektor som sattes fast i änden av banan som sluttade uppåt, ett stopp som fästes i änden av banan som sluttade nedåt, en vagn med en frånstötande mekanism och en dator med det grafritande programmet Pasco Capstone som vi anslöt till rörelsedetektorn.

Innan experimentet började antecknades banans lutning med hjälp av en gradskiva. Bilen placerades på banan med den frånstötande mekanismen mot stoppet på banan, rörelsedetektorn och det grafritande programmet startades. Sedan aktiverade vi den frånstötande mekanismen, så att vagnen skjöts uppåt på banan. En graf ritades i programmet där värden var var vagnen befann sig när i tiden.

Alla har sitt eget sätt att skriva på, men vissa är mer korrekta än andra. Om man skriver en artikel med talspråk använder man ord som vi, oss, de eller beskriver hur man känner eller reagerar på laborationen. Och sånt hör inte till i en vetenskaplig rapport. I det avseendet är det bättre att skriva som i exempel 2. Där används inga personliga ord, och den är skriven på ett så objektivt och opersonligt sätt som möjligt.

Samband mellan läge och tid

I dagens laboration använde vi oss av ett program som hette Pasco Capstone, med det och en ljudvågssensor kunde vi mäta hur långt en bil vi skjutsade iväg kommit efter hur lång tid. I programmet gjordes sedan en graf med mätresultaten. I Y-ledet står bilens längd från ljudvågssensorn, och i X-led står tiden det tagit bilen att komma så långt från utgångspunkten i sekunder.
Programmet kan matcha en linjär funktion med en sekvens av grafen, den gradens funktion ser ut så här: mt+b.



Programmet har här gjort en linjär anpassning med den sekvens av bilens graf som finns inom den rosa fyrkanten. m står för funktionens K-värde, t står för hur många sekunder det har gått, eller antalet steg framåt i X-led, b står för utgångspunkten, alltså hur långt ifrån sensorn bilen var när vi startade mätningen. I det här fallet är utgångspunkten 0,407, med en osäkerhet på 0,0016 m. m är i det här fallet 0,302 med en osäkerhet på 0,0021.

Sambandet mellan massa och tyngdkraft
Vi har sökt efter ett samband mellan massa och tyngdkraft.
Först mätte vi massan m hos några föremål med en våg, och mätte sedan tyngdkraften hos samma föremål med en dynamometer. 
Nedanför ser man en tabell med massa respektive tyngdkraft hos de olika föremålen.

Vi räknade också ut en funktion för sambandet mallen tyngdkraften och massan.
Funktionen är illustrerad som en graf i miniräknaren. ¨
X-axeln visar massan i Kg och Y-axeln visar tyngdkraften i N.
Sambandet vi kom fram till var att tyngdkraften i N är lika med massan i Kg multiplicerat med 10.
N=10*m