Densitet

Inledning

Målet med den här labben var att ta reda på vilken metall en hög med nitar var gjorda av. För att göra detta tog vi först reda på nitarnas densitet, alltså hur mycket massa som går på en volymenhet. Därefter kunde vi jämföra nitarnas densitet med en tabell över olika ämnens egenskaper och bestämma vilket ämne nitarna var gjorda av.

Experimentet

Vi började med att dela in nitarna i fem ungefär lika stora högar. Därefter hällde vi i omgångar i de fem högarna i ett mätglas som stod på en våg, och läste av volym- och viktökningen efter att varje hög hällts i mätglaset. Vi mätte massaökningen i gram och volymökningen i cm^3.

Utrustningsuppställning
Resultaten skrevs ner i ett exceldokument och vi ritade upp en graf till värdena.

Resultat

Grafen till värdena med en tillhörande genomsnittlig funktion.

Diskussion

Den genomsnittliga funktionens k-värde är vårt okända ämnes densitet. Densitet kan man skriva om till x=m/V, där x är densiteten, V är volymen och m är massan. Vår funktions k-värde räknar man ut genom att dela massan på volymen, alltså är det samma formel för båda. Vår funktions k-värde var 2.99, alltså var nitarnas densitet 2.99 g/cm^3. När vi jämförde densiteten hos våra nitar med en tabell för olika metaller såg vi att vårt värde var mest likt Skandiums 3.00 g/cm^3. Därefter kom aluminium med 2.7 g/cm^3. Nu är det så att Skandium är en väldigt sällsynt metall och jag tror inte att vår skola skulle köpa in sånt för eleverna att experimentera på, så det är mest troligt att det var aluminium. Dessutom får Skandium en gul färg i kontakt med luften och det hade inte nitarna, så även det pekar på att det var aluminium.

Anledningarna till att våra värden kom så långt från aluminiums egentliga densitet var att vi avrundade de värdena vi avläste från vågen till heltal och att vi mätglasen hade ett intervall på 1 ml så även där avläste vi värdena i heltal.